Mecki Mark Men
Startades 66 el 67 av Mecki Bodemark. Gjorde en skiva som släpptes 67, som hette
just "Mecki Mark Men". Skivmärke Philips Sonora. Släpptes
också i USA på Mercury records.
Spelade ofta på Filips.br> MMM:s stil kallades avantgardistisk jazz-rock. Sättningen var: Mecki-hammondorgel, Clas-gitarr, saxofon, bas och en trummis, Tomas Gartz. Det här bandet var med på samma miniturné som Baby Grandmothers, med Hendrix, i GBG, Sanviken och STH.
Spelade ofta på Filips.br> MMM:s stil kallades avantgardistisk jazz-rock. Sättningen var: Mecki-hammondorgel, Clas-gitarr, saxofon, bas och en trummis, Tomas Gartz. Det här bandet var med på samma miniturné som Baby Grandmothers, med Hendrix, i GBG, Sanviken och STH.
På våren 68, när MMM hade blivit upplöst, slog sig Mecki samman
med BabyGrandMothers, som då övergav sitt namn, för att
bli Mecki Mark Men. På sommaren gjorde vi en turné i i Finland
med Anki Lindqvist, i ett paket som innehöll M A Numminen. Vi gick här under namnet
Baby Grandmothers, eftersom det var vårt namn när vi bokades.
Vi spelade mycket i Stockholm förstås, t.ex Gärdet på Drak- festen
som Konstfack brukade hålla där, och som blev en sorts början till
Gärdesfesterna. Stockholmsterrassen var ett annat ställe. Vi
anordnade en fest på Konserthuset, en happeningfest, med performance-artister,
Dany Dondrak, som t.ex.dök från en stege ner i en liten hög med löv,
skar sig i armen med en förskärare, Phil Phree, som staplade porslin på
en annan stege, och deklamerade dikter.
Allt under det att vi spelade.
Allt under det att vi spelade.
"Människan är ett
underverk"
Mecki o Kenny
HÅR
I augusti 68, började repetitionerna för musikalen HÅR (HAIR), som sattes upp på Scala-teatern i Stockholm, och där MMM hade blivit engagerade. Den gick från september 68 till april 69, och alla som såg den, gick därifrån med tårar i ögonen, fyllda av lycka och framtidstro.
I augusti 68, började repetitionerna för musikalen HÅR (HAIR), som sattes upp på Scala-teatern i Stockholm, och där MMM hade blivit engagerade. Den gick från september 68 till april 69, och alla som såg den, gick därifrån med tårar i ögonen, fyllda av lycka och framtidstro.
OPERAN
1969 på hösten blev vi inkallade till Kungliga Operan, för att vara med i en föreställning som hette "Resan". Skriven av Lars-Johan Werle. En stor tillställning där 15 solister, hela operakören, hela operaorkestern plus fyra slagverkare med massor av skrammelinstrument och en scenografi, som bestod av ett stort antal kuber av varierande storlek, utplacerade så att det gick att belysa dom från baksidan med dia-projektorer, för att på så sätt byta miljöer. Där blev vi placerade på en av kuberna, för att på tecken från dirigenten Leif Segerstam, spela våra stycken.
1969 på hösten blev vi inkallade till Kungliga Operan, för att vara med i en föreställning som hette "Resan". Skriven av Lars-Johan Werle. En stor tillställning där 15 solister, hela operakören, hela operaorkestern plus fyra slagverkare med massor av skrammelinstrument och en scenografi, som bestod av ett stort antal kuber av varierande storlek, utplacerade så att det gick att belysa dom från baksidan med dia-projektorer, för att på så sätt byta miljöer. Där blev vi placerade på en av kuberna, för att på tecken från dirigenten Leif Segerstam, spela våra stycken.
AMERIKA
1968 spelade vi in en skiva, "Running in the summernight", också på PhilipsSonora. Släpptes i USA av Mercury Rec. Ungefär vid samma tid fick vi kontakt med en engelsman, Richard Reese- Edwards, som hade vissa känningar i staterna. Genom honom kom vi sen att få en turné overthere, som skulle ha blivit större än vad den visade sig bli. Vi gjorde i alla fall tre stora spelningar, med t.ex. the Birds, Sly and the family Stone, Paul Butterfield, Jethro Tull,,,,
Dessutom spelade vi in en platta där i Chess Sudios, in the south side of Chicago, där en snubbe som jobbade på en bensinmack, gick omkring och viftade med en pistol......redan då.
Det var en trasslig tid i USA, vi hade inga pengar.
1968 spelade vi in en skiva, "Running in the summernight", också på PhilipsSonora. Släpptes i USA av Mercury Rec. Ungefär vid samma tid fick vi kontakt med en engelsman, Richard Reese- Edwards, som hade vissa känningar i staterna. Genom honom kom vi sen att få en turné overthere, som skulle ha blivit större än vad den visade sig bli. Vi gjorde i alla fall tre stora spelningar, med t.ex. the Birds, Sly and the family Stone, Paul Butterfield, Jethro Tull,,,,
Dessutom spelade vi in en platta där i Chess Sudios, in the south side of Chicago, där en snubbe som jobbade på en bensinmack, gick omkring och viftade med en pistol......redan då.
Det var en trasslig tid i USA, vi hade inga pengar.
Vi hade inga spelningar längre. Vi hade inte ens uppehållstillstånd under ett par veckor. Vi stannade från 15:e april till 15:e juni, då vi, tack vare vår managers väloljade mun, åka hem med Finnair, på krita. När vi landade, hade vi en cent var i fickan.
Även om resan inte var ekonomiskt lönande, gav den, i alla fall mig, en upplevelse som fortfarande är rätt häftig att tänka tillbaks på.
Plattan kom ut på Sonet till slut, "Marathon".
Vi gjorde några spelningar efter att vi kommit hem, men bandet började lösas upp i kanterna. Det var väl framförallt jag som ville gå en annan väg.